Mikael Priks presenterar insikter från en ny rapport om polisinsatser, övervakningskameror och deras påverkan på brottslighet, samt forskning om ungdomsrabatten.
.
Nationalekonomen Mikael Priks har författat en rapport som granskar effekterna av polisinsatser och användning av övervakningskameror på brottslighet, två områden som har fått betydande uppmärksamhet under de senaste åren.
.
Vad är syftet med rapporten?
– Rapporten undersöker hur polisinsatser och övervakningskameror påverkar brottsligheten. Eftersom dessa åtgärder ofta implementeras i områden med hög och ökande brottslighet kan sambandet mellan övervakning och brottslighet vara komplex. Fokus ligger på att belysa studier som adresserar detta problem.
.
Vad visar forskningen om effekterna av ökade polisinsatser och användning av övervakningskameror?
– Internationella studier analyserar hur polisinsatser påverkar brottslighet och utforskar orsakssambanden. Generellt sett visar dessa studier att polisinsatser minskar både stölder och våldsbrott. Svenska studier visar att åtgärder som supporterpolis, insatser mot livsstilskriminella och övervakning i utsatta områden har varit effektiva för att minska brottsligheten. Internationell forskning indikerar också att övervakningskameror kan reducera antalet anmälda brott i stadsmiljöer med 20 till 25 procent. Effekterna av övervakningskameror i Stockholms tunnelbana har även undersökts, och resultat visar på minskad brottslighet på stationer i innerstan. Dessutom har kameror visat sig minska våldsbrott och incidenter med inkastade föremål på svenska fotbollsarenor.
.
Det genomförs även forskning om den så kallade ungdomsrabatten i rättssystemet. Hur påverkar den brottsligheten?
– Det är en pågående undersökning. Långsiktiga effekter av ungdomsrabatten på brottsligheten har ännu inte identifierats. Dock observeras en viss omförflyttning av brott över tid, där fler stölder sker veckorna före födelsedagar då straffen ändras, och färre stölder efteråt.
.
Vilket bidrag hoppas rapporten ska ge till samhället?
– Förhoppningen är att se mer forskning som använder svenska data och rigorösa metoder. Samarbeten mellan myndigheter som polisen och forskare skulle kunna möjliggöra planering och genomförande av randomiserade experiment innan reformer genomförs. Resultaten från sådana studier skulle kunna ge beslutsfattare tydligare rekommendationer.
.